Apropå det här nomadlivet #nomadstil

Det var en tid när jag hellre brydde mig om Herrens altaren och att vara nära honom än min egen bekvämlighet. 

Bekvämligheten ledde mig ut ur komfortzonen till att fråga honom: vad ska hända idag? Vart ska jag gå och duscha, vem vill Du möta? Det blev övning i att flöda med Anden. Och att anpassa sig efter Honom. Och Gud ledde alltid!

Det blev hembesök, ofta till någon som behövde det och Gud välsignade det. Ibland blev det ett dopp i havet, det gick, det också. Oftast fick jag vara kreativ (och jag berättar inte detaljerna kring hur jag gjorde!)

Visst satte jag griller i huvudet på folk. Men jag har aldrig haft ett rykte jag behövt skydda – (det såg min hemby till. Att veta vem man var och varifrån man var hem). 

Hellre en dåre i världen än en inför Herren då! Och ”If you want to go high then you got to bow low.” – Lauren Daigle, Ego
Det senare påståendet skulle komma att bli sant, i mitt liv. Så prisad vare Herren för det!!

Vad är min poäng med det här inlägget nu då? Att det med Jesus, inte alltid behöver se så fint ut. Bara vi är villiga. Gud tänker ”out of the box.” Inte riktigt som oss. För han finns inte domdär begränsningarna som vi ofta lägger på För Han är allting möjligt. Så därför var det väl inte så konstigt med det att jag var utan dusch i sisådär 3-4 månader. Större saker har drabbat människor!
Bli inte förvånad om Gud kallar dig att utföra något som för dig känns ”ut ur komfortzonen.”

Bless
Ellinor