Vad händer med dem?

Har nu under några dagar blivit utsatt för ”påhopp” av de ”hårdnackades” församling. Allt går ju inte som på Strömsö.. Ej heller i Guds rike. Mitt sätt att bearbeta det här är nu att skriva om det. Mitt sätt att ”hämnas.” Nå nä.

”Det heter: Idag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan som vid upproret.” Hebr 3:15

Narcissister o andra ”trevliga” människor kan ha hål i sin s.k. ”rustning.” Dem kan då den onde använda, väl till att förfölja de kristna. (Men också till att göra livet bittert för de som finns runt omkring). Det gäller egentligen alla, som inte processat sina liv och blivit helade. Alla som står med en fot i världen och den andra i Guds rike, som kan bli använda av mörkret. Det gäller oss alla, för ingen har väl ännu nått perfektion på varje livsområde.

Jesus sa om fariseerna och de skriftlärda: ”Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är de fulla av rofferi och hämningslöshet. Blinde farisé, rengör först insidan av bägaren, så blir också utsidan ren.

Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni liknar vitkalkade gravar. Utanpå ser de fina ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och all möjlig orenhet. Så är det också med er. Utanpå ser ni rättfärdiga ut inför människor, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska.” Matt 23:25-28

Om man varje gång tackar nej. Om man låter bli förändring i sitt liv. Om man gång på gång håller emot, när Anden eller människor knackar på. Ja, jag kan inte förstå annat än att det kommer gå illa för en. Man gör inte Guds vilja i sitt liv då, utan begraver det lilla man fått, den lilla penning..

 ”Salig är den som alltid fruktar Gud, den som förhärdar sitt hjärta faller i olycka.” Ords 28:14

Av frukten känner man trädet.

”Inget gott träd ger dålig frukt, och inget dåligt träd ger god frukt. Varje träd känns igen på sin frukt. Man plockar väl inte fikon från tistlar eller vindruvor från törnbuskar? En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.” Luk 6:43-45

Vilka är frukterna?

”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.” Gal 5:22-23

Följer vi Gud kommer frukterna vara ett resultat av vår gemenskap med honom. Men gör vi inte det kommer gärningarna vara en annan som det talas om lite tidigare i Gal 5:19.

Valet är upp till oss.

Charlie Kirk har skjutits i halsen på ett universitet i Utah och dött. Han jobbade nära Trump administrationen och var en man med fina värderingar som utmanade dagens ungdom att tänka saker ur en Guds synvinkel. 

Han var 31. I min ålder. Jag trodde min generation var odödlig

Kirk mår bra nu där han är. 

Det är bara så onödigt. 

Vi måste förlåta förövaren. Annars blir vi kvar med de negativa känslorna, rädsla. 

Det är en markering. Det lämnar ingen i hela världsvida kristenheten oberörd. 

Det här är bara början. Vi kommer att få se mer förföljelse för så står det i Bibeln. 

Det är ett wake-up call för oss kristna. Att vara beredda att verkligen leva ut Matt 16:24. 

Det är en ny tid som börjar nu. Inget blir detsamma mer

Samtidigt är det ett tecken på sanningens ljus, som inte alla tål. För då går man till väga enligt ovan 

Han var en stjärna. Minnet av honom kommer finnas på himmelen fast hans stjärna har slocknat. 

”Gör allt utan att klaga och tveka så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt i ett falskt och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor i världen när ni håller fast vid livets ord.” Fil 2:14-16

Det är som att jag kan förstå nu och identifiera mig med lärjungarna, när Johannes döparen hade blivit halshuggen. De sörjde och gömde sig. 

Någon har rört vid min kropp/kroppen (Kristi kropp). Jag kan känna av det

Nu i sommar har jag haft äran att få sitta med en missionär i hennes hem ett flertal gånger. Missionären hade rest runt hela världen och hon hade att berätta. Vi kom överens om att jag skulle hjälpa henne med hennes memoarer, på engelska. Hui, det var spännande att läsa och bearbeta hennes texter. Att få vara med i och föreställa sig allt det hon varit med om. Det tog lite på krafterna. Sen visade det sig att hon behövde paus för att själv få fundera på fortsättningen och alla bitarna, hur det ska se ut och sitta ihop. Jag jobbade också med detaljerna. Det visade sig här sen på Facebook, att hon var intagen på sjukhus. Någon vecka därpå, att hon fått cancerbesked som spritt sig. Ojojoj. Och nu i veckan, då jag fick nys om att det är viktigt att boken blir utgiven, ja då var hon plötsligt borta, från denna världen. Tänk så fort det kan gå! Det kändes mitt i allt viktigt, den lilla biten jag hade att gå.. Även om jag inte vet om fortsättningen.. Och om boken blir utgiven. Nu mer än nånsin är det viktigt att jag, att vi kommer ut med våra gåvor. Att vi springer vårt lopp. Hon har växlat och gett stafettpinnen. Nu är det vår tur att springa mot mååål!

– En brottningskamp som heter duga

Abraham är uppgiven, efter en lång väntan. Han har fått ett löfte ifrån Gud, om en son. Han har fått ett löfte om att bli fader till många folk.

Efter mycket om och men tar han saken i egna händer

Det funkade inte, det blev inte bra. Faktum är att det blev ännu värre.. Nu har han skapat sig en falsk version av löftet. Som kommer jobba emot honom o hans folk, för resten av tiden..

Åren går: Han VET vad Gud talat. Men är det sant? ”God is not a man that He should lie;…” Numb 23:19. Fast han ju tycker att Gud lurat honom flera gånger ren, då han inte svarat o gett honom det han längtar efter

”Längtar efter”, han vet ju att Guds vilja blir bäst. Nog tvivlar han ju själv på om det kommer vara vad han vill, men han fortsätter att inte släppa, han fortsätter att lita på Honom.

Han måste ju hålla det han lovar..

Hur ska han stå ut?

He is growing weary.. (And let us not grow weary… of doing good, for in due season we will reap, if we do not give up. Gal 6:9)

Men uppfylld önskan (längtan) är ett livets träd. Ords 13:12

Hur gör man? Om man själv befinner sig i en liknande situation? Hur gör man för att inte bli tokig?

Ena stunden känns det frid, ”jamen det här är Guds vilja” men så lever man i omständigheter som talar emot. Det här kan ju inte bli..

Och du har väntat länge nog. Nu borde det ju.. Och för 10:e eller 11:e gången får du samma svar. ”Inte nu heller.” Människorna skrattar åt dig. De är redan på nivåer över dig, i det fysiska. De undrar. Människor drar sig undan, dig. De kan inte förstå, vad du går igenom, vad du får ta emot

”Den rättfärdige lider mycket” (”Den rättfärdige måste lida mycket, men Herren räddar honom ur allt.” Ps 34:20)

Har under de senaste åren genomgått en utrensning i mitt liv av vad som inte bygger upp.. Inre helande skulle någon kalla det.. Och o ja, ännu finns det saker att jobba med, ännu kommer småskräp upp ibland.

T.ex. härom kvällen, insåg jag en ganska viktig poäng. Min sexualitet, det sätt jag levt på, under mitt liv, har allt som oftast blivit ”fel.” Inför (en rättfärdig) Gud menar jag. Och Gud förlåter ju, vilket vi får vara lättade över – men vi ska ändå inte synda på nåden!

Jag ser ett mönster där fienden velat komma in på olika sätt med olika verktyg. Förstå mig rätt också, det har handlat om obesvarad kärlek, människor som introducerat en till pornografi, människor man gjort saker med som man inte borde och i vissa fall gått över en gräns. Och saker man gjort med sig själv i sin ensamhet. Det var som att det negativa övervägde det positiva. Och jag var tvungen att förlåta. Allt detta har lett till en sexualitet i kläm.. En sexualitet som varit ”fel.” Ord som ”bejakande” har varit fjärran ifrån mig. Oftast har det handlat om hur man håller sig själv i schack. Det har lett till en ”över-försiktighet.” Man ska inte vara så, och så ska man absolut inte vara. Har blivit mera på min vakt.

Den dag jag gifter mig, så kommer det vara min första puss med min man. För att ledare visat på en högre väg.. Och för att Kamrat.com lärde mig i tiden att ”hångel leder till sex..” Och kom igen, vem vill ha sex före den ”äkta sängen”? Just asking!

Men hur ska en kristen kvinna som hittills hållit så många band på sig, plötsligt börja bejaka sig själv och sin partner. (Och sen senare sina barn..) Tycker att vi kristna måste bli bättre på det här med kärleksliv, alltså verkligen. Eller relationer, över huvudtaget. (Det är väl kanske Coronas fel också eller?)

Hur ska man då hantera alla dessa känslor och drifter som ibland kommer? Hur ska man behållas ren i Guds ögon? Hur behåller man ett samvete rent? Genom att hålla sig nära Guds Ord och den kristna gemenskapen. Det kan även behövas personliga åtgärder beroende på situation. Jag frågade en gång min sånglärare som även fungerade som ”själavårdare” om hon tror det går att komma ur ett syndigt beteende som påverkat en. Hon menade att det går att göra nya hjulspår.. och nya.. och nya. Det är där vi får börja!

Jag läser i 2 Samuelsboken och har kommit till ”David och Bat-Seba.” Är nervös när jag närmar mig det kapitlet. Har förstått att Gud har synkat mitt liv, så när jag läser i Bibeln så hänger det jag läser om ofta ihop med verkligheten, just då. Jag förstod det genom en annan händelse, idag. Att det är så med den här berättelsen.

Det är så typiskt, tänker jag. Först har David några kapitel innan, just fört arken, Guds närvaro tillbaka till Jerusalem. Han har dansat och glatt sig inför sin Gud och varit i närkontakt med hans heliga närvaro och så lite senare när han en kväll råkar vara ensam hemma så ser han Bat-Seba bada på ett tak och han uppfylls av begär. Han är mäktigaste mannen i landet och kan göra vad han vill och han faller och gör det orätta.

Det är många som dömt David för hans synd. Många präster har nämnt om honom men också specifikt det han råkade utför. Men hur skulle du själv agera i den situationen som han var i? Skulle du brottas med Gud och be att han tar bort begäret och får dig att glömma denna vackra, i det här fallet kvinna? David valde bort Gud. Han valde att låta begäret ta överhanden, vilket ledde till synd på synd..

Lite tidigare i texten har David (äntligen) krönts till kung också. Och nu ska kronan (kallelsen) prövas. Det här är ett område som jag tror många lovsångare (eller Guds tjänare) felar på. Klarar vi av att möta Guds närvaro, att leva nära den och samtidigt behållas fläckfria? Det kräver Jesu nåd (och förbarmande). Ingen människa är syndfri och vi får dagligen komma till Gud och be om förlåtelse. David fick också förlåtelse för sin synd.. Men det blev inte utan konsekvens.. Davids son dog.

Jag tror att det är lättare om vi är medvetna om detta, att hållas nära Gud. Att erkänna när vi gjort fel, både för Gud och människor. Men att sen välja det rätta. Oberoende av vad det kostar. För att slutligen få segerkransen (1 Kor 9:24-25). Och att inkludera Gud, i stormen. Varandra. Men att också sätta gränser för en själv. Gränser är till för beskydd. För mig och för andra. Fastän David hade felat så lät Gud ändå något gott komma ur det, genom David och Bat-Seba föddes Salomo! Världens visaste man! Så god är Gud att han kan låta våra största misstag medföra något gott (Rom 8:28).

Vill avsluta med en bön; Herre Jesus hjälp du mig att alltid hållas så nära dig så jag inte faller för frestelsen att svika dig (och göra en David). Tack att du även tar emot mig om (jag skulle det) och när jag felar. Amen

Jag stod en kväll utanför kyrkan och pratade med en god vän. Jag delade det som mest bekymrade mig. Delade om då flera män gjort mig besvikna. Ingen av dem valde mig. De valde båda andra kvinnor framom mig, och det gjorde ont. Hon kunde känna igen sig

Och hon sa: det är inte meningen att det ska va så där. För Gud är vi det första valet! Det sa hon med glädje och tillförsikt i rösten

Människor kan göra oss besvikna. Människor GÖR OSS besvikna, hela tiden. Det är väl meningen. För att vi ska inse. Bara Gud håller. Vi ska inte sätta vårt hopp till en människa

Vi ska ha en rimlig förväntan på vår medmänniska (som en viss person brukar säga).

Och vi ska förlåta, förlåta, förlåta.

Tänker på alla de gånger jag blivit bortvald. Tänker på alla de vänner.. Att jag inte haft en bästa vän. Rejection has lead to protection.

Tack att jag är nummer ett inför Dig!

Det blir så tydligt nu. Hela livet har det väl varit tydligt för mig antar jag. Men nu är det alldeles extra tydligt. Vem är värd att satsas på. Vem är värd att prioriteras. Vem är det inte.

För att klara sig, blir man tvungen att bära en hård mask. Som säger: Jag klarar mig på egna ben. Jag klarar mig att stå. Jag behöver ingen.

Och så läser jag i boken, om vikten av relationer. Men så ser jag i verkligheten motsatsen. Hur den bevisar sig, gång på gång.

Jag ska inte bry mig.

Tanken kom i bilen.

Hur ska jag våga öppna mig. Hur ska jag våga lita på, att det finns nån, som är just för mig. I denna mörka värld. Jag måste väl bara klara mig.

Det är de som framhåller sig, som menar att mitt liv inte är lika mycket värt som deras. Därför får man nedprioritera mig, välja bort mig. Men om alla ser på sig själva? Ingen har tid för någon annan. Det blir nog en ondskefull värld då

I själva verket är det väl bara en dag då jag har extra mycket tid och är rastlös som dom här tankarna kommer. Men visst, jag känner av dem ibland. Mitt uppe i min vardag

Dina fiender kan bli (dina) vänner.

Fick lära mig en dyr läxa, här för några veckor sen. I ett sista adjö som inte blev. Det fick mig att öppna ögonen, att se perspektiven och omvandla, omvärdera. Dels är det också Guds fel eller rätt.. Det är han som talat om kärleken. Och att den är evig

Att jag borde och inte ska förhålla mig likgiltig, till människor som betyder

Även om jag ska dra vidare

Men ibland fyller något en funktion också

Har du älskat någon på riktigt nån gång, så kommer den människan minnas det för evigt. För allt det du sått i kärlek är evigt.

Keep your distance. You can love them from a distance

Och allt du sår, får du tillbaka. Därför är det viktigt att behandla andra med kärlek och respekt

En morgon medan jag låg kvar i sängen, tog jag fram min telefon och började bläddra bland mina bilder. Jag tittade igenom mina telefonbilder. För en stund var det som att jag förstod. Hur allt hängde ihop. Jag kunde se på mig själv med andra ögon. Med större nåd.

Livspusslet började bli klarare för mig. Flera pusselbitar började falla på plats. ”Det här var för den här sakens skull..”

Jag börjar acceptera mig själv och tycka mera om mig.

Bitarna börjar läggas till rätta. Bit för bit.

Jag är speciell. Jag är unik.

Visst en del är oklart.. T.ex. om hur snart..

Och löften som väntar på svar

Och visst är det bland det bästa, att förstå varför man är här och finns till

Jag är den jag är, för den här saken finns jag här. Jag ska inte vara någon annan. Alla människor som sa

Andra människors tankar om mig har bara varit felaktiga. Jag ser syftet nu. Varför jag är så här.

Pusslet börjar bli klarare för mig, tydligare

Förundras här där jag sitter på sängen, läsandes ett exemplar av Frank Mangs, Synd och sanning. Gud vet nog vad man behöver, när man behöver det. Efter att under en längre tid och enligt min mening, nått en högre andlig nivå. För att på hemorten göra en dykning ner i syndträsket. Inte målmedvetet. Bara påverkan som orsakat det. Och skammen, och håglösheten som gjorde att jag syndade på nåden. Jag glömde för ett ögonblick bort omvändelsen och Jesu snara tillkommelse. Och varningen jag fick i andaktsboken: ”det fanns ingen plats för dem.” Upp 20:11-12 (”Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. Och jag såg de döda, stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter sina gärningar, efter det som stod skrivet i böckerna.”) Samtalet i bilen.

Jag förstod det också, sexuell synd leder till förlust. Liksom för herrarna i Bibeln, som misslyckades på striden. Man sjunker nån nivå ner, tar hissen, går tillbaka några steg.

Är så tacksam för samtalet med en god vän. För erkännandet och befrielsen. Att orden i boken bekräftar orden i samtalet. Är så tacksam när jag finner böcker, som jag bara behöver läsa just nu! Tack Gud! Är så tacksam att Gud tar emot mig och förlåter mig, alla mina synder. Och gör mig ren på nytt. Ger mig tillhörighet. Jag kan vara frimodig.

I mig själv är jag inget men i honom har jag allt!

Nu kommer det igen upp ett lite besvärligt ämne. Men kanske desto viktigare att ta upp. Det kom till mig bara. Jag behöver skriva för att själv förstå hur jag tänker (och vad man kan tänka). Tror det behöver ventileras. Ser inte så många andra som tar upp dessa saker och jag skäms inte över att behöva säga dem. (Bara lite om jag ska vara helt ärlig).

Ordet ”begär” är ett ganska laddat ord. Bibelverser som kommer upp i huvudet är ”Ett har jag begärt av Herren, detta söker jag: att få bo i Herrens hus i alla mina livsdagar, för att se Herrens ljuvlighet och söka honom i hans tempel.” Ps 27:4 Eller ”Du ska inte ha begär till din nästas hus. …” 2 Mos 20:17 Eller 1 Petr 2:11 ”… håll er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen.”

Begär kan likställas med längtan eller passion. Ett begär; en lust, en önskan är inte i sig själv fel. Vad vore vi utan våra begär? Rätt slätstrukna varelser tror jag. Det är mycket som skapats och kommit till utifrån en längtan.. Vad vore vi utan alla uppfinningar t.ex? Om inte någon fått en idé, testat och prövat sig fram.. För att till slut komma fram till en lösning. En uppfinning. Som vi idag kan vara glada över att existerar. Personer med driv! Är härligt! Det är fint att se människor som är duktiga på det de gör. Och som gör det så bra de bara kan! De använder sina begär väl. På rätt saker. ⁣
Eller exemplet Moder Teresa, i Indien. Som osjälviskt tjänade gatubarn och fann sin största glädje i det. Hon la hela sitt liv på det.

Ibland kan ett begär som till en början verkar oskyldigt, vara något som leder helt fel.. När ett begär blir ont handlar det ofta om att man börjar missbruka något.. En välsignelse kan bli en förbannelse. ⁣⁣
Ibland kan vi bli fyllda av avundsjuka på någon och vi bara önskar att vi var lika bra på något som nån annan. Eller så tycker vi att nån annans relation verkar mycket bättre.. Eller att nån annans man är snyggare… ETC! Då kan vi behöva lära oss att bemästra dem! Det kan handla om att vara sötsugen och alltid köpa godis varje vecka. Eller droger. Eller att se på TV. Youtube (har det varit för min del, ohoj!) När det går så långt så begäret styr en och man inte längre kan stoppa sig själv, ja då borde man stanna upp och tänka över vad man håller på med egentligen. (Säger hon som suttit fast i sociala-medieberoende i 12 år!) Det är inte Guds vilja. Det står att vi ska råda över synden. Vi ska råda över våra köttsliga begär och inte låta oss styras av dem. Visst, ibland eller ofta kan det vara lättare sagt än gjort. Beundrar alla de som kan göra det i sina liv! Säger inte att jag på något sätt är fullärd när det gäller detta ämne utan delar bara så långt jag kommit i min process. Här gäller också nåden, tycker jag. ⁣⁣⁣⁣
Jag vet också att det finns kraft i namnet Jesus. Att bryta udden ur ett begär. Det har jag sett nu i ett par år..⁣
Som troende har vi tillgång till samma uppståndelsekraft som Jesus bar på!

Inte något att leka med heller. Faktum är att nu när jag nu skriver det här blivit prövad på detta område, för att se om jag består provet.. Man behöver skydda sina begär eller rättare sagt skydda sig själv när man märker att man får begär till något! Vi behöver hålla oss inom sunda gränser. Det behöver finnas balans i våra liv. Ibland behöver vi lägga locket på och ibland fly om vi märker att vi inte har kontroll över något.. ⁣”Fly sexuell omoral! …” 1 Kor 6:18 Man behöver lära sig att bemästra sina begär och sina behov. Begär (eller beslut?) leder ju också till barnaskapande. ⁣⁣
Fruktbärande. Vi kan också tänka oss att vi lägger våra sexuella drifter på purpose / vårt syfte (om man är singel) och får på så vis bära andlig frukt (istället).

Det kan även hända att vi inte alls får det vi längtar efter.. i det här livet. Då kan det vara extra svårt och smärtsamt. Då kan det kännas enklare att falla för något. Men vi får lära oss att leva för Gud i alla fall. Och hellre göra Hans vilja än falla för en frestelse. Jesus ska vara vår främsta belöning här i livet. Vi får även hålla blicken fäst på evigheten.

Kyrkofader Augustinus har en gång uttryckt så här: ⁣”våra hjärtan är rastlösa tills de finner ro i dig.” ⁣
Tycker det är ganska fint uttryckt. ⁣
Den yttersta längtan som varje människa har kan bara Jesus fylla. När det blir för mycket för oss, av den här världen, får vi komma till honom med våra behov. Med all vår längtan. Han har lovat möta den. Han har lovat mätta den. ⁣⁣⁣
”… han mättar ditt begär med sitt goda så att du blir ung på nytt som en örn.” Ps 103:5

Något som jag känt ett behov av att skriva om och som jag på senare tid fått nytt ljus över är det här med skuld och skam. Det har blivit tydligare för mig hur fienden arbetar. Att det blivit tydligare har att göra med att jag själv fått komma ut i större frihet och helhet i mitt eget liv också.

Märker hur fienden har olika strategier som han tar till. Han vill locka oss bort från den plan som Gud har tänkt för oss. Han vill hålla oss sysselsatta med olika saker som binder oss, så att vi inte når fram till vår fullaste potential och kan vara frimodiga (och fläckfria) och göra det som Gud kallat oss till.

En taktik som den onde gärna använder är rädsla. Han intalar lögnen att det är säkrare att inte säga som det är och att istället bevara anseendet. Den onde vill hålla en fast i rädsla. Han vill att vi ska gå omkring och bära på tunga bördor. Han vill att vi ska känna skam och skuld. Han vill att vi gång på gång ska välja fel, att vårt samvete ska bli befläckat. Jesus säger dock något annat. 365 gånger i Bibeln står det ”Var inte rädd!” I 1 Joh 4:18 står det: ”Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.” ⁣
Är man rädd har man troligtvis ännu något kvar att jobba med i sitt liv.

Fienden vill hålla en i mörker men vi tillhör inte mörkret, som det står i 1 Thess 5:5 ”Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret.” ⁣
Så länge vi gömmer undan synd och inte drar fram saker i ljuset, har fienden makt i våra liv… Så länge vi inte bekänner att vi gjort fel har vi orsak att känna skam och skuld. Men så fort vi låter ljuset skina på saker i våra liv, kan vi vara frimodiga. Då har vi inget att skämmas för längre. För det heter: ”Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.” Joh 8:32 Sanningen befriar.

Ett verktyg som kommer väl till pass här är bikten. ”Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra så att ni blir helade. Den rättfärdiges bön har stor kraft och verkan.” Jak 5:16 ⁣
Att dela sin börda med en annan kristen kan vara till stor hjälp. Något jag har erfarenhet av.

Guds tanke har aldrig varit att vi ska behöva bära på en massa tunga bördor för vad vi gjort. Att vi ska behöva gå runt och må dåligt. Nej, hans tanke är att vi ska kunna leva i förlåtelse, med varandra och med honom. Att vi ska kunna släppa och gå vidare. Befrielse. ⁣
Hans tanke är: ”att även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet.” Rom 8:21 ⁣
Gud vill att vi lever i kärlek med honom och med varandra. ”Mina älskade, låt oss älska varandra, för kärleken kommer från Gud. Var och en som älskar är född av Gud och känner Gud.” 1 Joh 4:7

Vi bär säkert alla på något från vår uppväxt som påverkat oss negativt i någon riktning. Barndomen påverkar, hela livet. Men Jesus kan och vill sätta fri!

Även en sån sak som det här med sexualitet. Tror det är ett område som den onde ofta attackerar. Dels pga dess känslighet men också pga dess allmängiltighet. Den onde gillar att förvrida, om vi tar pornografi som ett exempel. Från början skapade Gud sex till något gott men så ofta blir det fel.. Synd. Gud vill dock bara väl. Budorden är bara till för att det ska gå oss väl. Inget annat. Gud älskar oss och vill ge goda gåvor åt oss. Där tar den onde gärna tillfälle att komma in och förstöra.

Det har talat till mig på senaste tid det här med att allt som Gud har skapat är så naturligt. Där finns ingen skam. Om vi tar naturfilmer som exempel. Där ser vi hur skönt och vackert allt är uttänkt. Djurhonan och hennes ungar bla. Där finns inget att skämmas för. Vi är menade att leva i naturlighet och inte i fruktan. Eller exemplet Adam och Eva, i paradiset. De var nakna inför Gud och varandra och blygdes inte. Där fanns inte utrymme för fiendens snedvridenhet. Tror att det också är dit vi får och bör sträva.

Det är en process. Vi får vara nådiga mot oss själva, vilket också kommer leda till större naturlighet. För Gud har tålamod med oss! ⁣⁣⁣
Det finns nåd ⁣⁣
Jag har sett att den finns. ⁣

Idag är det Sveriges nationaldag. Jag har varit i Clara på nationaldagsfirande och bön. Det var speciellt och första nationaldagen jag var med om att få fira! Dock med en del blandade känslor. Och ett visst vemod, med tanke på att lovsångsskolan är förbi. Det känns att välsignelsen börjar avta. Som att texten “We´re closed” börjar stämma. Har haft det lite torftigt andligt sett under ett par dagar också, så igår beslöt jag att ta fram Bibeln och läsa lite. Kände för att läsa i Josua. Om då de intog löfteslandet. Om hur Josua förmanade folket att hålla sig till sin Guds bud, för då skulle det gå dem väl men hur snart de avföll och började vända sig till tomma avgudar istället.

Det är lite i de tankarna jag varit idag också när vi bett för Sverige. Landet som flödar av mjölk och honung men som till stor del är bortvänt från Gud. Jag kan förstå det judiska folket. Och jag känner med det svenska folket. Har känt mig så torr och likgiltig idag, lite som ett asplöv (hur nu ett asplöv kan känna sig..), så att jag lika bra skulle ha kunnat falla för en vindpust…
När löfteslandet väl var intaget blev de så bekväma. Så att de började strunta i vad Gud hade sagt. De hade det så bra så att de började förakta Herrens ord. Istället började de själva välja sådant som de tyckte verkade bra för dem. De hade det så bra så att de avföll. Samma sak ser vi i Sverige idag. Här har kristendomen haft ett stort inflytande på landet, i århundraden (vi ser spår av den välsignelsen) men man har valt att också ta in mycket annat.. Andra gudar, vilket lett till att Sverige blivit det mest sekulariserade landet i världen. ⁣
Trots det, ser Gud fortfarande till det här landet och älskar det. Och han längtar efter att människorna ska vända tillbaka till honom och söka honom av hela hjärtat.

“Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

När Herren din Gud låter dig komma in i det land som han med ed lovade dina fäder Abraham, Isak och Jakob att ge dig, med stora och vackra städer som du inte har byggt, och hus fulla med allt gott som du inte har fyllt, och uthuggna brunnar som du inte har huggit ut, och vingårdar och olivlundar som du inte har planterat – när du då äter och blir mätt ska du se till att du inte glömmer Herren som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

Herren din Gud ska du vörda, honom ska du tjäna, och i hans namn ska du ge din ed. Ni ska inte följa andra gudar, någon gud som dyrkas av de folk som bor runt omkring er, för Herren din Gud är en nitisk Gud i din mitt. Se därför till att inte Herren din Guds vrede blir upptänd mot dig och han utrotar dig från jordens yta.

Ni ska inte fresta Herren er Gud, så som ni frestade honom i Massa. Ni ska troget hålla Herren er Guds bud och de vittnesbörd och stadgar som han har gett dig. Du ska göra det som är rätt och gott i Herrens ögon, så att det går väl för dig och du får komma in och ta i besittning det goda land som Herren med ed har lovat dina fäder. Han ska driva bort alla dina fiender för dig, så som Herren har lovat.”

– 5 Mos 6:4-19

Jag satt och skrev med blyerts här för några veckor sen, då jag funderade på en vision för mitt liv just nu. För ovanlighetens skull skrev jag med penna på papper, istället för att använda en skärm. Det var något som blev tydligt för mig, då jag hade skrivit snett eller inte på ett sätt som jag var nöjd med och jag var tvungen att gå och leta efter ett suddigum. Jag hittade ett i en penal här på basen där jag bor. Och när jag suddade.. försvann blyertsen men kvar lämnade det märken av vad jag skrivit. Det var märken som inte gick att få bort då de blivit så hårt inmärkta i pappret. Jag suckade lite för mig själv men ryckte sen på axlarna.. Vad kan man? På samma gång kom jag på att så här är det ju lite med synden också. När jag gått och gjort något dumt, som jag ångrar och kanske skäms över. Så går det inte att få det ogjort. Det går att be om förlåtelse till Gud eller människorna det berör för det men det går inte att ta bort det helt och hållet. Ur historien. Det fick mig att tänka på att jag istället borde lära mig att sluta att medvetet synda över huvudtaget. Att låta alla mina vägar vara rätta. Det här, går ju naturligtvis inte i egen kraft utan är något som jag får be Gud om hjälp med. Och visst, man kan aldrig bli helt syndfri men man får ändå sträva efter Kristuslikhet. Med psalmistens ord… ”O, att mina vägar vore rätta, så att jag höll dina stadgar! Då skulle jag inte komma på skam när jag tänkte på alla dina bud.” – Psalm 119:5-6. Jag tror att Gud vill att vi ska leva i rättfärdighet och inte gå på krokiga vägar. Jesus sa även till synderskan: ”Gå och synda inte mer.” Hur skulle hon från den dagen kunna fortsätta blint med det hon tidigare gjort? Hur skulle hon kunna ignorera Jesu ord, för resten av sitt liv, efter att ha blivit så offentligt tillintetgjord men samtidigt blivit mött med sådan nåd och barmhärtighet? För en tid sen visade Gud mig också att det inte finns något som han inte ser. Han ser allt vad jag gör, han ser även varje tanke jag tänker. I Luk 12:2-3 står det att allt som är dolt ska bli uppenbarat.. Och det som viskats i örat i enrum ska bli utropat på taken. Något jag under det senaste året på olika sätt fått erfara. Den kristna gemenskapen liknas ofta vid en kropp också som hålls samman av olika kroppsdelar. Alla behöver varandra, ingen kan leva utan den andra och vad den ena kroppsdelen gör påverkar alla de andra. Om någon t.ex. lever i synd eller sitter fast i ett beroende, så påverkar det dem som personen har runt sig. Pga detta vill jag sluta leva för mig själv och börja sträva till att leva ett liv i transparens och öppenhet istället.