Jag läser i 2 Samuelsboken och har kommit till ”David och Bat-Seba.” Är nervös när jag närmar mig det kapitlet. Har förstått att Gud har synkat mitt liv, så när jag läser i Bibeln så hänger det jag läser om ofta ihop med verkligheten, just då. Jag förstod det genom en annan händelse, idag. Att det är så med den här berättelsen.

Det är så typiskt, tänker jag. Först har David några kapitel innan, just fört arken, Guds närvaro tillbaka till Jerusalem. Han har dansat och glatt sig inför sin Gud och varit i närkontakt med hans heliga närvaro och så lite senare när han en kväll råkar vara ensam hemma så ser han Bat-Seba bada på ett tak och han uppfylls av begär. Han är mäktigaste mannen i landet och kan göra vad han vill och han faller och gör det orätta.

Det är många som dömt David för hans synd. Många präster har nämnt om honom men också specifikt det han råkade utför. Men hur skulle du själv agera i den situationen som han var i? Skulle du brottas med Gud och be att han tar bort begäret och får dig att glömma denna vackra, i det här fallet kvinna? David valde bort Gud. Han valde att låta begäret ta överhanden, vilket ledde till synd på synd..

Lite tidigare i texten har David (äntligen) krönts till kung också. Och nu ska kronan (kallelsen) prövas. Det här är ett område som jag tror många lovsångare (eller Guds tjänare) felar på. Klarar vi av att möta Guds närvaro, att leva nära den och samtidigt behållas fläckfria? Det kräver Jesu nåd (och förbarmande). Ingen människa är syndfri och vi får dagligen komma till Gud och be om förlåtelse. David fick också förlåtelse för sin synd.. Men det blev inte utan konsekvens.. Davids son dog.

Jag tror att det är lättare om vi är medvetna om detta, att hållas nära Gud. Att erkänna när vi gjort fel, både för Gud och människor. Men att sen välja det rätta. Oberoende av vad det kostar. För att slutligen få segerkransen (1 Kor 9:24-25). Och att inkludera Gud, i stormen. Varandra. Men att också sätta gränser för en själv. Gränser är till för beskydd. För mig och för andra. Fastän David hade felat så lät Gud ändå något gott komma ur det, genom David och Bat-Seba föddes Salomo! Världens visaste man! Så god är Gud att han kan låta våra största misstag medföra något gott (Rom 8:28).

Vill avsluta med en bön; Herre Jesus hjälp du mig att alltid hållas så nära dig så jag inte faller för frestelsen att svika dig (och göra en David). Tack att du även tar emot mig om (jag skulle det) och när jag felar. Amen