Jag kom att tänka på det här med gränser och gränssättning idag och att jag är på väg igen åt ett håll som jag intalat mig att inte gå mot igen. Då jag inser att jag släppt in människor igen, över tröskeln. Och jag insåg det försent. Att nu har de överträtt gränsen. Jag vill hellre vara till behag för andra än att ta hand om mig själv och ge mig det jag behöver, för att jag ska må bra.

Tills jag igen inser att de skadar mig. Ouch. Då var vi här igen. Samma cirkel. Samma mönster. Det är inte hälsosamt. Det bygger inte upp. Det för mig inte vidare i min mognad, tvärtom. Blir ett barn på nytt.

Men det är väl så, har man växt upp med ohälsosamma relationer och beteendemönster så blir det svårt att som vuxen också bryta dem. Gud hjälp mig.

I Bibeln står det i Matt 7:6 ”Ge inte det heliga åt hundarna och kasta inte era pärlor för svinen. De trampar dem under sina fötter och vänder sig om och sliter sönder er.” Lite så kan jag känna mig. Vi behöver vara måna om vilka människor vi släpper in och låter komma oss nära i våra liv. Inte såna som tar bara, utan såna som ger.

Paulus skriver i 1 Kor 5:11 ”Men nu skriver jag till er att ni inte ska umgås med den som kallar sig broder och är sexuellt omoralisk, girig, avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller utsugare. Med en sådan ska ni inte ens äta.” Utsugare ska man akta sig för.

”Och om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka av dammet från era fötter.” Matt 10:14 Vi ska inte fokusera på de som inte vill. Som inte lyssnar till oss eller respekterar oss. Utan de som är för oss och som tar emot oss.